Plåtorkestrarna efter 66:an

Den uppmärksamme bilföraren som åkt riksväg 66 från Västerås via Surahammar och Fagersta upp i Dalarna har märkt att det här och där står spelande metallorkestrar uppställda, som ett slags installationer. Av ren nyfikenhet kontaktade jag Paul Pålle Elgström från Surahammar, konstnär och plåtslagare som tillverkat dessa ”statyer” och gjorde en liten intervju med honom.

”Att folk reagerar är det som driver mig”, säger Paul…
Detta är en något bearbetad text som tidigare var publicerad i Periferi 7 som kom ut hösten 2021.

Fotografier – Paul Pålle Elgström
Intervjuare – Lars Andersson

Linda B bluesband

Paul, hur kom du på idén att börja göra plåtorkestrar?
Oj, svåraste frågan, som ofta kommer upp, som jag tyvärr inte har något roligt svar på, men det skulle förvåna mig om den inte smög fram i badkaret, där många av mina hyss börjar.

Hur många orkestrar har du gjort, står alla efter riksväg 66?
Det finns sju stycken efter 66:an och fem stycken på andra platser t ex vid skulpturparken i Ängelsberg och vid Landsberget. Har för tillfället Elvis och Status Quo hemma i garaget och de skulle behöva komma ut. Så skulle någon av läsarna ha en bra plats vid en större väg, t ex på ett hygge, vid en äng, åker eller dylikt där orkestern syns när man kör förbi så hör gärna av er. Det som är mitt motto är att de ska stå där man minst förväntar sig att se dem.

Är det någon orkester som du är speciellt nöjd med?
Favorit, hmm, de e ju alla mina barn, men Linda B bluesband smäller högt.

Motörhead


Ser på din Facebooksida att väldigt många uppskattar dina orkestrar, hur känns det?
Att folk reagerar är precis det som driver mig. Gör att det blir kul att fortsätta. Jag tycker det är jättekul, när folk hör av sig. Jag är imponerad hur alla kan hitta mig.

Hur många orkestrar planerar du att göra?
Oj, kan tänka mig massor bara jag hittar bra ställen att sätta upp dem på. Där behöver jag nog lite hjälp från olika markägare om det skall vara ” lagligt ” hihi. Men planer finns på bl a Elton John, ABBA, Sex pistols, Miss Li osv.
Min första tanke var att ha musiker längs hela 66an från Västerås till Sälen, det var prio ett, men har nu även tänkt på andra ställen efter större vägar, bara platsen är “oväntad” .

Tack för att du ville medverka i denna intervju Pålle!
– Tack själv för att du hörde av dig, det blev jag glad över

Äppelknyckarpojkarna

Om du vill veta vad som mera fanns i nummer 7 av tidskriften Periferi så kan du
KLICKA HÄR

.

Medborgarförslag – om att återställa våtmarker

Våtmarker är livsviktiga. De binder inte bara stora mängder koldioxid utan fyller även på dricksvattenreserver, motverkar översvämningar och ökar den biologiska mångfalden.

Sverige behöver omedelbart sänka utsläppen av växthusgaser. Torrlagda våtmarker läcker lika mycket koldioxid som hela Sveriges personbilstrafik under ett år. Det motsvarar hela 25 % av vårt lands utsläpp. Om vi inte på olika sätt agerar nu för att hålla nere den globala uppvärmningen kommer jordklotet att drabbas hårt på olika sätt. Klimatkatastrofen har redan börjat. Människor dör redan idag av den globala uppvärmningen genom överhettning, översvämningar, bränder, torka och svält.

Vi är nog inte förberedda på den katastrof som kommer. Sverige kommer att drabbas.

Skulle vi kunna göra något här i vår kommun?
Ja, jag anser det. Någonstans måste vi börja. Kanske vara föregångare!!!

Jag föreslår därför:
– att Skinnskattebergs kommun tar ett initiativ och bjuder in Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och skogsägarna i kommunen för att inventera vilka våtmarker som skulle kunna återställas inom kommunen.
– att kommunen sedan är aktiv i att söka medel för detta arbete – statliga medel borde komma – EU-bidrag genom Leader Bergslagen kanske kan sökas.! – Andra finansieringsmöjligheter kanske finns.
– att kontakt med grannkommuner tas, i de fall eventuella våtmarker som behöver återställas gränsar till grannkommuner.

Skinnskatteberg 2022 11 14

Lars Andersson

(Medborgarförslaget inlämnat till Skinnskattebergs kommun
den 15 november 2022)

Kolning – Historier och hantverk…

Kolning – Historier och hantverk är en gedigen bok som utkommit på Appell Förlag 2022. I boken finns alla möjliga infallsvinklar till ämnet kolning. Jag läser boken med stort intresse. Här några exempel på innehållet i boken.

I en dagbok får vi följa ett modernt arbetslag som i Södermanland i nutid gör hela processen från ved till färdig grillkol, tillvaratar gamla kunskaper.

I en ingående beskrivning får man som läsare kunskap om kolmilornas enorma betydelse för järnframställning under århundraden. Med järnvägarnas tillkomst kunde milorna finnas långt i norr och sedan kunde träkolen transporteras till järnverken i Bergslagen.

Genomgång av kolarens redskap och kolarspråket känns minutiös. Färgen och formen på röken från milorna benas ut av Otto Blixt från Grangärde.

Kolare, flottare och skogsarbetare drev under början av 1930-talet kravet på ”Jord och hem åt de jordlösa och hemlösa skogsarbetarna”. När den nya regeringen med socialdemokrater och bondeförbund tillträdde 1932 blev krisbekämpning en viktig fråga. Fram till 1940-talet förmedlades drygt 7000 fördelaktiga lån till nya arbetarsmåbruk. Ritningar till ”Per-Albintorp” togs fram som passade för de små jordbruken.

Ett fylligt avsnitt i boken handlar om Kolardikter; Dan Andersson, Gustaf Fröding, Helmer Grundström och Albert Viksten är några författare som porträtteras.

I boken finns också en genomgång av den industriella lortiga tillverkningen av grillkol, som pågår i olika länder idag. Dessutom kan du läsa hur du gör ditt egna grillkol! Mitt upp i allt får vi läsare ett recept på kolbullar.

Som läsare finner jag boken mycket intressant. Författaren Gunnar Nygren har på ett mycket initierat sätt beskrivit kolningen på olika sätt. Curt Lundberg står för den grafiska formen som förstärker bokens genuinitet. Ett omfattande bildmaterial finns också i den fina boken.


Bokens omslag: Viktor Stenberg på milan vid Övertjärn i Riddarhyttan på 1920-talet. Fotot är taget av Dan Anderssons svåger fotografen Alfred Pettersson.

Recension: Lars Andersson
Texten finns med i Periferi nr 9 – höstnumret 2022
Vill du veta mera om Periferi 9?
KLICKA HÄR

Dags nu att rädda våra skogar!


En vanlig syn i våra skogar!

När vi åker runt i våra närliggande skogar här i kommunen kan vi med blotta ögat se hur skogen försvinner. Kalhyggen här, kalhyggen där. Sönderkörda marker av skogsmaskinerna, försvunna svampställen och rotvältor ute på de vida hyggena från omkullblåsta frötallar.

Det är sorgliga syner vi ser.

Jag sammanfattar här en intervju med EU:s miljökommisssionär Virginius Sinkevicius, som SVT publicerat tidigare – 6 oktober 2021:

I en intervju med SVT kritiserar EU Sverige för det svenska skogsbrukets kalhyggen. Enligt EU-kommissionen skadar kalhyggena klimatarbetet och den biologiska mångfalden.

I somras höll EU-kommissionen presskonferens och lanserade en skogsstrategi, där bland annat kalhyggen kritiseras. I en intervju med SVT förklarar EU:s miljökommissionär Virginius Sinkevicius nu sin syn på svenskt skogsbruk. 

– Forskning visar att kalhuggning ska användas med försiktighet och bara i specifika situationer, säger Virginius Sinkevicius.  

Det land som står för den största delen av Europas skogavverkningar är Sverige – 27 procent av all avverkning görs här. Och fort har det gått. Den avverkade ytan med skog i Sverige har ökat med 36 procent de senaste nästan 20 åren. Den nya studien ligger till grund för Virginius Sinkevicius kritik av det svenska skogsbruket.  

– Kalhuggning förstör marken och leder till planterade monokulturer. Jag tror inte att det är rätt lösning. Det vi förespråkar är att hugga enstaka träd, säger han. 

Den nya EU-strategin går helt på tvärs mot det svenska skogsbrukets praktik. EU-kommissionen vill undvika plantering av samma trädslag. De vill även att kalhyggen ska undvikas eftersom de släpper ut stora mängder koldioxid.

Enligt Virginius Sinkevicius är ett ändrat skogsbruk viktigt för att nå EU:s klimatmål. 

Virginius Sinkevicius – EU:s miljökommissionär.

– Skogen har en viktig roll att spela. Och om vissa skogsbruksmetoder gör det motsatta, släpper ut koldioxid, så hjälper de oss inte att nå våra mål, säger han. 

Virginius Sinkevicius vill även att Sverige skyddar sina naturskogar som i dag bara består av drygt 10 procent av skogen. 

– Jag skulle väldigt gärna vilja se dem skyddade. Vi måste se till att vi inte bara har planterade träd. Och vi måste se till att skogen fungerar som ett ekosystem och att de kan bidra till att vara en lösning för klimatförändringarna, säger Virginius Sinkevicius.

– Skog har gjort jobbet att absorbera koldioxid väldigt väl de senaste 360 miljoner åren och jag anser att de ska fortsätta göra det jobbet.

Så långt sammanfattningen av intervjun från SVT.

I denna sluttning nedanför skogstorpet Backens i närheten av Haraldsjön utanför Riddarhyttan växte tidigare en gammal barrskog med inslag av lövträd, växter, mossa och svampar. Nu ser det ut så här. Ett av våra bästa svampställen och en fantastisk skog är för alltid borta.

Här är en intressant länk som jag rekommenderar:
https://skyddaskogen.se/

En egen fundering som avslutning:
Vi i Sverige är snabba att fördöma skövlingen av Amazonas regnskogar.
Men vi ser inte om vårt eget hus här hemma!