Falles – ett torp i skogen

Om man åker skogsbilvägen från Riddarhyttan och Källfallet norrut via Skilbyarna och Fyrkanten på väg mot Ribäcken, Lövslätten och Malingsbo, passerar man ungefär halvvägs ett gammalt torpställe som hette Falles. Denna skylt efter vägen utmärker platsen.

Platsen är relativt högt belägen – ca 250 m över havet – och är på äldre kartor benämnt ”Fallet”, men Riddarhytteborna har alltså kallat denna plats för Falles under många år.

Resterna efter en jordkällare syns från vägen. Det välvda taket av slaggsten har stått pall för väder och vind under alla år.

Jordkällaren vid Falles

Torpet låg bakom jordkällaren i väst-östlig riktning och mätte ca 9×7 meter med en förstukvist på södra sidan. Av byggnaden finns endast en del av grunden bevarad, samt en tegelhög efter skorstenen.
Det är oklart när torpet byggdes.

Husgrunden – ett hörn.

Cirka 50 meter söder om husgrunden, på söder sida om nuvarande väg, låg ladugården. När den byggnaden revs 1954 ska trävirket ha plockats ner och använts till en hockeyrink på ”Sahara” i Källfallet.

Ruinen efter ladugården vid Falles, som den ser ut idag.

Riddarhyttebon Ivar Jansson gjorde i slutet av 1970-talet en genomgång av rivna torp och boplatser runt Riddarhyttan. Han har på ett mycket förtjänstfullt sätt dokumenterat de olika torpställena. Jansson redogör i sin sammanställning för vilka människor som bott vid de olika torpen, samt i någon mån försökt återge hur boskapsbestånden såg ut.

Den sista brukaren ( åren 1930-1950 ) vid Falles var Theodor Bergman med hustrun Emma.
Deras barn hette: Filip, Folke, Olle, Anlis och Åke.
Djurbesättningen torde ha varit 3-4 kor, kalvar, 1-2 grisar och höns.
Brukarna av torpet under 1800-talet och 1900-talet var skogsarbetare, körare och kolare.

År 2005 tog Västmanlands Museum fram en skrift där man inventerade levande kulturväxter vid lämningar och torp i Lillhärads socken och kring tio övergivna och raserade torp omkring Riddarhyttan. Bilden ovan kommer från den skriften. Fotografen är okänd.

När inventeringen gjordes 2004 fanns runt torpet vid Falles: Träjon, Röda vinbärsbuskar, Olvon, Renfana och Syren.

För den växtintresserade kanske ett besök vid platsen fram i juni/juli ger en del intressanta spår efter kulturväxter.

Vem blir långlaten? (4.0)

Runt om i Sverige blir man olika saker om man sover längst på morgnarna under påskveckan. Här kommer en liten sammanställning av vad man blir i Riddarhyttan med omnejd. Jag har publicerat denna lista i min förra blogg, nu kommer den igen med några uppdateringar. Min sambos far, Sven Källberg, är huvudkällan till dessa faktauppgifter. Sven dog i juli 2013.

En anledning till att jag publicerar detta blogginlägg igen är också att många google-sökningar hittar min blogg just när sökningen är ”långlaten”, och snart är det ju just Långfredag!
Så det verkar finnas ett intresse för denna något speciella ”lek”.
Så håll till godo!

Söndag – Palmoxen
Måndag – Svulten
Tisdag – Feten
Onsdag – Askfisen
Torsdag – Skärskumpen alt. Kråklorten
Fredag – Långlaten
Lördag – Äggskäppa alt. Stäckukött
Söndag – Påskloska
Måndag – Andagstoska
Tisdag – Tredjedag knös
Onsdag – Fjärdedag Stjärtfjärding

Noteringar i tidigare kommentarer:

  • Den som blev Fjärdedag Stjärtfjärding fick tömma dasset när påskhelgen var över, åtminstone i Frövitrakten.
  • Man kan också se att traditionen är äldre än 1770-talet eftersom man slutade fira fjärdedag påsk då.

    Om du har några funderingar eller alternativa uttryck får du gärna kommentera detta inlägg!

Vad händer med ekosystemet i skogen?

Har åkt en hel del bil i skogen på senare tid. Karantänutflykter. Det är slående att det avverkas väldigt mycket runt omkring där vi bor. Om man åker på skogsvägarna runt Riddarhyttan så är det hyggen och återigen hyggen, upplagt timmer och massaved nästan över allt. Rishögar som ska bli flis. Rotvältor efter omkullblåsta träd.

Det är klart att man funderar hur detta skall bli. Tar verkligen skogsägaren ansvar för det ekologiska systemet som finns i skogen. Kan däggdjuren överleva här med minimala skogar som omges av kalhyggen? Har skogens fåglar tillräckligt med träd för att bygga sina bon? Kräldjur, insekter, spindlar, hur förändras livsbetingelserna för dessa arter? Vissa arter av växter och svampar, försvinner de i vissa områden? Vad händer med grundvattnet?
Hur länge dröjer det innan såren efter skogsmaskinerna är läkta?

Det är många frågor som dyker upp och många funderingar att oroas över. Den biologiska mångfalden, vad är den värd i dessa avverkningstider?

Världspoesidagen 2020 – den 20 mars

Med anledning av världspoesidagen som inträffade igår, kom jag på att jag vill ge er en dikt av Robert Nordling. Dikten finns med i Nordlings diktsamling ”I begynnelsen var Baggholma världen medelpunkt”. Samlingen kom ut 1983 på förlaget Vaulunder i Surahammar. Förlaget Vaulunder var en föregångare till förlaget Periferi. Var så goda:



Jag vände mig till den gamle byäldsten
och frågade:
Vad är poes
i?
Han svarade mig och sade:
Då verkligheten
brutalt likt ett blixtnedslag
exploderar i en människas själ
händer ibland
att stänk fastnar på ett papper.
Detta min vän,
är poesi

Nordlings diktsamling och övrig utgivning på förlaget Vaulunder kan man läsa om och också beställa i Andersson Kulturproduktion och Periferis Webbutik.
Välkommen att titta in:
Klicka här!